Ett bevis för samhällets och politikerans uppgivenhet är ropen på lägre straff för allvarliga fall av djurplågeri. Enligt lagrådsremiss ska grovt djurplågeri ge fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Den nya lagstiftningen föreslås införas första juli 2022.
Redan i motion 2018/19:2846 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslogs skärpta straff för djurplågeri.
Vad ingen tycks ha tänkt på är det system som finns i animalieproduktionen som kan samlas under en beteckning administrativt djurplågeri. Den föreslagna straffskärpningen tar sikte på symptom istället för orsaker till djurplågeri. Inom animalieproduktionen eftersträvas högre produktivitet. Där används mätbara faktorer i produktionskedjan t.ex i slakten, slaktbandet för kycklingar och grisar. De fall som rapporterats på senare tid med skållning av levande kycklingar och skållning av levande grisar kan idag inte anmälas till åtal. Till bakomliggande orsaker räknas hastighet på slaktbandet, som ger en lägre slaktkostnad per kyckling eller gris. Denna hastighet har drivits fram av lönsamhetsskäl. Lönsamhet är något som den administrativa företagsledningen sätter upp mål för. Där ligger ansvaret för det djurplågeri som avslöjats av media, i programmets 200 minuter som producerats av Robert Aschberg, Expressen.
Här kan man gå vidare för att kartlägga administrativt djurplågeri. I princip är möjligheterna goda för kartläggning på många områden. Straffmätningen kommer att bli ett problem. Det paradoxala är att många administrativt ansvariga saknar kontakt med djuruppfödning och slakt. Många administrativt ansvariga har tillgång till resurser att bestrida åtal. Straffen bör bli mycket högre än de som föreslås i lagrådets remiss enligt ovan. Men först av allt måste en ny kategori för djurplågeri erkännas, nämligen administrativt djurplågeri.